Livsstilsloppet...

Varje höst så anordnas Livsstilsloppet i Vadstena, det brukar infalla en torsdagkväll i september och sen är alla skolbarn kompensationslediga på fredagseftermiddagen. 

För Thure var det fjärde gången han sprang och för Kerstin var det premiär. Två barn som var taggade till tusen...

Tjejerna är uppradade inför start, Kerstin, Alva, Olivia, Ella-Izabel och Vendela.

Massor av känslor, nervositet, oro, glädje, pirr i magen och spring i benen. 

Vendela är lite nervös, Kerstin är superstissig och Olivia jättespänd och Stina hoppar fram och gör en fotobomb. Haha!! Alla känslor på en och samma gång...

Efter loppet fick alla barn korv med bröd, diplom och varsin vattenflaska. 

Det är så fint ordnat, alla hjälps åt och det är underbar stämning. En härlig stämning när det pumpar ut musik på torget och när över 600 elever springer runt stan. 

1

Att åka skolbuss...

Som ni läst och som ni vet vid det här laget så har det varit väldigt jobbigt för KerstinSkrutt att börja skolan. Det har nu släppt så pass att vi har börjat introducera skolbussen igen och nu går även det riktigt bra. 

Hon slutar samma tid varje eftermiddag och bussen går tjugo minuter senare från busshållsplatsen, en lärare följer alla bussbarn och ser till att de kommer på rätt buss. 

Det är bara de dagar som jag är hemma som hon åker buss, andra dagar går hon till sitt fritids efter skolan. 

Ungefär samma tid som bussen går från stan så går jag hemifrån för att möta upp Kerstin.
...där står jag och väntar tills hon kommer.
..i framrutan ligger en blå lapp som visar att det är den "blå bussen" eller den "blå linjen". På det viset ser även barn som inte kan läsa vilken buss de ska åka med.
Det är en glad tjej som vinkar åt busschauffören, säger hej då och skuttar ut ur bussen....
...sen går vi tillsammans hem och pratar om dagen.

Jag är så tacksam till lärare och pedagoger som fångade upp Kerstin direkt, såg att hon hade det jobbigt och gjorde henne trygg. De är verkligen fantastiska och beundransvärda, för några veckor sedan trodde jag nästan att det var kört, att det inte skulle kunna gå att vända men med deras proffsighet så gick det jättebra. 

Tacksam!

1

Förtvivlad och förvirrad...

Från att ha varit världens lyckligaste över att börja skola och fritids till att bli helt förtvivlad och ledsen varje dag över att gå dit. 

Från glädje och spänning till oro, panik, ångest och tårar. 

Skolstarten blev verkligen en bergochdalbana för Kerstin.

Helt plötsligt blev hon som förbytt, hon klamrade sig fast med båda sina små händer, grät krokodiltårar och vägrade att lämna oss ens för en sekund. Vi försökte få fram vad som var fel men hon kunde inte svara, hon ville bara inte åka dit.  

Såhär lycklig var Kerstin när hon skulle åka och ta skolkort. Mammas lilla snutta.

Hon sa att hon tyckte om alla lärare, det var inte svårt att hitta och hon visste hela tiden vart hon skulle, hon tyckte alla barn var snälla och hon var inte rädd för någonting. Det var svårt att få svar på vad som kunde bara fel och då var det svårt att hjälpa henne så att hon skulle känna att det var roligt att åka till skola och fritids. 

Men en kväll så kom det tillslut fram ett litet svar. Det var Mathias och mig det handlade om. Det var oss hon var rädd att förlora. Helt plötsligt hade känslan av den stOOOra världen utanför öppnat sig och den var skrämmande. Att släppa mamma och pappas händer blev övermäktigt och hon blev livrädd. 

Efter att vi pratat med lärarna i både skola och på fritids så har vi hjälpts åt att fånga upp den lilla osäkra tjejen och hon har blivit tryggare igen. 

Att gå till skolan har blivit lättare, att åka skolbussen känns tryggare och att vara på fritids känns roligare. 

Nu hoppas vi på att detta fortsätter i samma bana så hon törs fortsätta ta sina egna steg mot du framtid. 

1